Inspelning: CD1: 1-5, 7-13 Siljansnäs sockenstuga (11-12 september 1971). 14-18 hemma hos Alm Nils Ersson, Siljansnäs (7-10 juli 1977). 6, 19 Sami studio, Stockholm (17 maj 1993). CD2: 1-4, 6-7 hemma hos Alm Nils Ersson, Siljansnäs. 8-12, 14-16, 19-20 Nya Komediteatern, Stockholm (april 1981). 5, 13, 17-18 Sami studio Stockholm (17 maj 1993).
Tekniker: Alm Nils Ersson, Owe Junsjö (1971), Gert Palmcrantz (1977, 1981, 1993).
Grafik: Owe Junsjö.
Producent: Torgny Björk.
YTF CD50154-50155 (1993)
Tillgänglighet: god tillgång
CD 1:
1. Idealism och realism
1'28, Herr T sång/gitarr, Ole Hjorth fiol, Alm Nils Ersson altfiol, Jerker Halldén flöjt (Nya dikter).
2. Elin i Hagen
2'30, Herr T sång/gitarr, Ole Hjorth fiol, Alm Nils Ersson altfiol, Jerker Halldén flöjt (Gitarr och dragharmonika).
3. Studentkårens dotter
1'37, Herr T sång/gitarr, Ole Hjorth fiol, Alm Nils Ersson altfiol, Jerker Halldén flöjt (Nytt och gammalt).
4. I ungdomen
2'55, Herr T sång/gitarr, Ole Hjorth fiol, Alm Nils Ersson altfiol, Jerker Halldén flöjt (Gitarr och dragharmonika).
5. Takt
2'25, Herr T sång/gitarr, Ole Hjorth fiol, Alm Nils Ersson altfiol, Jerker Halldén flöjt, piccolaflöjt (Gitarr och dragharmonika).
6. Skalden Wennerbom
3'05, Herr T sång/gitarr, Ole Hjorth fiol, Alm Nils Ersson altfiol, Jerker Halldén flöjt, Christer Karlberg (Nya dikter).
7. Ett liv efter detta
2'25, Herr T sång/gitarr, Ole Hjorth fiol, Alm Nils Ersson altfiol, Jerker Halldén flöjt, slagverk (Ungdomsdikter).
8. Den gamla goda tiden
2'25, Herr T sång/gitarr, Ole Hjorth fiol, Alm Nils Ersson altfiol, Jerker Halldén flöjt (Nya dikter).
9. En Uppsalaflicka
3'00, Herr T sång/gitarr, Ole Hjorth fiol, Alm Nils Ersson altfiol, Jerker Halldén flöjt (Stänk och flikar).
10. Renässans
2'40, Herr T sång/gitarr, Ole Hjorth fiol, Alm Nils Ersson altfiol, Jerker Halldén flöjt, piccolaflöjt (Nya dikter).
11. Lycksalighetens ö
3'00, Herr T sång/gitarr, Ole Hjorth fiol, Alm Nils Ersson altfiol, Jerker Halldén flöjt (Efterskörd).
12. Landsvägsmaja
2'02, Herr T sång/gitarr, Ole Hjorth fiol, Alm Nils Ersson altfiol, Jerker Halldén flöjt (Gitarr och dragharmonika).
13. Skojare
2'00, Herr T sång/gitarr, Ole Hjorth fiol, Alm Nils Ersson altfiol, Jerker Halldén flöjt (Gitarr och dragharmonika).
14. Lycklandsresan
3'00, Herr T sång/gitarr, Ole Hjorth fiol, Alm Nils Ersson altfiol, Jerker Halldén piccolaflöjt, Ingemar Lissel dragspel (Stänk och flikar).
15. Flickan i ögat (I)
3'45, Herr T sång/gitarr, Alm Nils Ersson altfiol (Stänk och flikar).
16. Min vita sidensko
2'00, Herr T sång/gitarr, Ole Hjorth fiol, Alm Nils Ersson altfiol, Jerker Halldén flöjt (Efterskörd).
17. Men
1'10, Herr T sång/gitarr (Stänk och flikar)
18. En kärleksvisa
2'05, Herr T sång/gitarr, Ole Hjorth fiol, Alm Nils Ersson altfiol, Jerker Halldén flöjt (arr.) (Gralstänk).
19. Atlantis
6'05, Herr T sång/gitarr, Owe Gustavsson bas, Christine Mühlbach-Eriksson harpa (Nya dikter).
CD 2:
1. Mordet i Vindfallsängen
4'30, Herr T sång/gitarr, Ole Hjorth fiol, Alm Nils Ersson altfiol, Ingemar Lissel dragspel (Nya dikter).
2. Sångmön
3'20, Herr T sång/gitarr (Ungdomsdikter).
3. Tröst
2'05, Herr T sång/gitarr, Ole Hjorth fiol, Alm Nils Ersson fiol, Jerker Halldén flöjt (arr.) (Nya dikter).
4. En vårvintervisa
0'50, Herr T sång/gitarr (Gralstänk).
5. Kappåkningen
4'05, Herr T sång/gitarr, Ole Hjorth fiol, Alm Nils Ersson fiol/mandolin, Hans Bergman klarinett, Tommy Björk slagverk, Owe Gustavsson bas, Anders Jakobsson fiol, Christer Karlberg gitarr. (Efterskörd).
6. Det förskräckliga levernet på kafeet
4'05, Herr T sång/gitarr, Ole Hjorth fiol, Alm Nils Ersson mandolin, Jerker Halldén dragspel (Efterskörd).
7. Smeden
4'15, Herr T sång/gitarr, Ole Hjorth fiol, Alm Nils Ersson altfiol, Jerker Halldén altflöjt (Efterskörd).
8. De första språkljuden
1'57, Herr T sång/gitarr, Jeja Sundström sång, Tommy Koverhult tvärflöjt, Sture Nordin bas, Björn Ståbi fiol (Efterskörd).
9. Flickan i ögat (II)
4'12, Herr T sång/gitarr, Tommy Koverhult sopransax, Sture Nordin bas, Björn Ståbi fiol (Stänk och flikar).
10. Dä kvetter
3'56, Herr T gitarr, Jeja Sundström sång/gitarr, Tommy Koverhult gitarr, Sture Nordin bas, Björn Ståbi fiol (Ungdomsdikter).
11. Och hellre jag ginge med positiv
1'27, Herr T sång/gitarr, Tommy Koverhult klarinett, Sture Nordin bas, Bernt Rosengren dragspel, Björn Ståbi fiol (ur brev till Vilhelm Brockman).
12. Desorienterad
2'05, Jeja Sundström sång, Tommy Koverhult altflöjt, Sture Nordin bas, Björn Ståbi fiol (Mörnerska samlingen).
Smakprov (Herr T:s version):
13. En februarivisa
2'47, Torgny Björk sång, Christer Karlberg gitarr, Liselotte Myhrlund oboe, Per-Ola Claesson cello, Alm Nils Ersson, Ole Hjorth, Anders Jakobsson fiol (Efterskörd).
14. Stadens löjtnant
2'00, Herr T gitarr, Jeja Sundström sång, Tommy Koverhult piccola, Sture Nordin bas, Björn Ståbi fiol (Nya dikter).
15. På studentkrogen Taddis
4'40, Herr T sång/gitarr, Jeja Sundström sång, Tommy Koverhult klarinett, Sture Nordin bas, Bernt Rosengren dragspel, Björn Ståbi fiol.
16. Vinter
3'02, Herr T sång/gitarr, Tommy Koverhult sopransax, Sture Nordin bas, Bernt Rosengren tvärflöjt (Reconvalescentia).
17. Don Quixotte
2'20, Torgny Björk sång, Tommy Björk slagverk, Håkan Nyqvist trumpet, Lennart Wijk trumpet, Christer Karlberg gitarr (Nya dikter).
18. Nu haver jag läst romaner
2'52, Torgny Björk sång, Christer Karlberg gitarr. (Ungdomsdikter).
19. Brottslingen
4'38, Jeja Sundström sång, Tommy Koverhult altflöjt/ engelskt horn/ tenorsax, Sture Nordin bas, Bernt Rosengren, tvärflöjt/ tenorsax (Ungdomsdikter).
20. Ni vet hur det gick mig
2'00, Herr T sång/gitarr, Tommy Koverhult altflöjt, Sture Nordin bas, Björn Ståbi altfiol.
❞Många av Gustaf Frödings dikter ropar på musik; de är som skrivna till en oskriven musik. I hans barndomshem sjöngs och musicerades det, men han var själv ingen sångare.
Schubert stod på notstället. Och runtomkring i hela Värmland genljöd det av visor. För den som inte berättade sagor i Värmland, han sjöng dem. Så vill man i alla fall tro.
Det var F. A. Dahlgren som först kom på att sätta sådana folkliga visor på pränt, 'på varmlanske tongmåle' och med många tillägg ur egen fatabur. 'Gamle viser' kom 1875, 'Speller nye viser' 1876 och 'Sprett sprang nye viser' 1886, alla visorna i 'Värmlänningarna' inte att förglömma. Och här finns inte bara 'Å jänta å ja' som tonar i bakgrunden till Frödings 'Där gingo tre jäntor' utan också förebilderna till hans berätttande och porträtterande dikter, till 'Lars i Kuja' och 'Lelle Karl-Johan'.
Jag tror att det var viktigt för den osäkre och självkritiske Fröding att denna genre hade legitimerats av en aktad samhällsmedborgare och akademiledamot som Dahlgren. Hans älskvärda och blygsamma vers utlöste ett vulkanutbrott av genialitet.
Men inte var det 'romanser' Fröding skrev. Det var visor och melodier för gitarr och dragharmonika. Jag undrar hur han skulle ha reagerat på Ture Rangströms 'Ur Kung Eriks visor' med deras ångestladdade patos, deras stora ton och flygande romantiska vanvett. Kanske skulle han ha tyckt att de var vackra - för det är de - men han skulle knappast ha känt igen sig. Rangström har lyft in så mycket av sin kännedom om Frödings egen livshistoria och tragedi i Kung Eriks lågmälda sånger att de bågnar under trycket.
Torgny Björk går en helt annan väg. Han har lagt örat till och lyssnat till de toner som sjunger långt därinne mellan orden, bittra, ömma, friska, sjuka, anklagande och försonliga. Sen har han skrivit ner dem och givit dem en utformning så att inte en stavelse av orden går förlorad. Det är ett kärleksarbete i poesins tjänst. Han har förvaltat den enkla - men mycket sällan banala! - viston som gjort Fröding till den folkkäraste av våra poeter.
Liksom många andra folkkära skalder utkämpade Fröding en bister kamp mot sin populäritet. Han kände sig neddragen i smutsen, besudlad av dyrkande människohänder, förolämpad av dem som bara såg till hans framgång och aldrig till den olycka ur vilken dikten och framgången kom.
Än såg han sig som ett markens kryp, än 'som Job på sin hög av aska och jord'. Han pendlade mellan förhävelse och självutplåning. Men medan Birger Sjöberg i sitt självförakt skrev 'Kriser och kransar', där ingen av de stora dikterna har lockat till sig (eller kan locka till sig) en tonsättare, skrev Fröding 'Nedanförmänskliga visor'.
Raspiga var de, skorrade gjorde de - men visor var de likafullt. Det kunde han inte förneka, för då hade han förnekat sig själv, sin natur, sin barndom, sin hembygd och sången som ljöd i Värmlands skogar."
Lars Forssell