Inspelning: Konfonium audio, Vällingby (augusti 2005), Komediteatern Stockholm (augusti 1983), Sami studio, Stockholm, Källa gamla kyrka, Öland, Studio 7 Sveriges Radio, Stockholm (februari 1971).
Tekniker: Per Hallgren (2005), Gert Palmcrantz (1983, 1990), Ove Lindqvist (2003), Göte Nilsson (1971).
Pålägg, bearbetning: Mats Danielsson, SR Kalmar.
Grafik: Owe Junsjö.
YTF CD50161 (2005)
Tillgänglighet: några få
1. En ballad om Frans G Bengtssons spelmän
4'25, Torgny Björk sång, Jerker Halldén flöjt, Einar Sveinbjörnsson fiol, Alm Nils Ersson altfiol, Christer Karlberg gitarr.
2. Inbjudan till Bohuslän
5'10, Torgny Björk sång/gitarr, Jerker Halldén flöjt, Einar Sveinbjörnsson fiol, Alm Nils Ersson altfiol, Christer Karlberg gitarr (arr.).
3. Rönnerdahl målar
2'52, Torgny Björk sång, Jerker Halldén flöjt, Einar Sveinbjörnsson fiol, Alm Nils Ersson altfiol (arr.), Christer Karlberg gitarr.
Låten är från 60-talet, men 'Anienes myrtenlund' som upprepas hypnotiskt upptäckte Evert redan på 20-talet. Han och Astri besökte staden Tivoli utanför Rom 1920 som floden Aniene passerar: "Evert spelar på italiensk gitarr för Astri i Tibur, nära vattenfallet som från Anienes myrtenlund störtar ner på Campagnan." (Ur boken "Kom i min famn")
4. Sommarmålning
2'53, Torgny Björk sång/gitarr, Jerker Halldén flöjt, Einar Sveinbjörnsson fiol, Alm Nils Ersson altfiol (arr.), Christer Karlberg gitarr.
5. Målaren och Maria Pia
4'53, Torgny Björk sång, Tommy Koverhult flöjt, Björn Ståbi altfiol/mandolin, Torbjörn Hultcrantz bas.
6. Morgon i Ligurien
3'00, Torgny Björk sång/gitarr, Tommy Koverhult flöjt, Bernt Rosengren flöjt, Christer Karlberg gitarr, Torbjörn Hultcrantz bas.
7. Brevet från Lillan
3'40, Paula Björk sång, Tommy Koverhult flöjt, Bernt Rosengren flöjt, Christer Karlberg gitarr, Torbjörn Hultcrantz bas.
8. Min älskade hon gick sig i min lustgård
2'15, Torgny Björk sång/gitarr, Tommy Koverhult flöjt, Björn Ståbi altfiol, Torbjörn Hultcrantz bas.
Den sorgsna sången "Min älskade..." är skriven på 20-talet när Evert precis träffat sin Astri och umgåtts med henne i Italien. Det unga paret fick dock inte träffas trots att de förlovat sig under resan. Precis som i visan tröstade sig Evert senare på Gyldene Freden i Gamla stan. Så här berättar han om mötet med Astri i Paris och den efterföljande semestern vid Medelhavet i boken "Kom i min famn".
9. Morgonsång på Baggensfjärden (vid utfärd genom Stäket)
1'58, Torgny Björk sång, Jerker Halldén flöjt (arr.), Einar Sveinbjörnsson fiol, Alm Nils Ersson altfiol, Christer Karlberg gitarr.
Efter bröllopet 1925 åkte Astri och Evert på bröllopsresa, först till Gammelboda på Värmdö - mitt emot Sjösala - och sedan till Ligurien. Vid denna tid skriver Evert "Morgonsång..." som utspelar sig i farleden ut mot Värmdö.
10. Oscarsbal i ladan
2'30, Torgny Björk sång, Jerker Halldén flöjt, Einar Sveinbjörnsson fiol, Alm Nils Ersson altfiol (arr.), Christer Karlberg gitarr.
11. Utövisan (men gasten, vart gick han?)
5'10, Torgny Björk sång/gitarr, Tommy Koverhult piccola, Bernt Rosengren dragspel, Christer Karlberg gitarr, Torbjörn Hultcrantz bas.
12. Tango i Nizza
3'25, Torgny Björk sång/gitarr, Tommy Koverhult flöjt, Bernt Rosengren dragspel, Christer Karlberg gitarr, Torbjörn Hultcrantz bas, Leif Wennerström.
13. Sjösalavår
1'54, Torgny Björk sång/gitarr, Jerker Halldén flöjt (arr.), Einar Sveinbjörnsson fiol, Alm Nils Ersson altfiol, Christer Karlberg gitarr.
14. Balladen till Astri
4'00, Torgny Björk sång/gitarr, Jerker Halldén flöjt (arr.), Einar Sveinbjörnsson fiol, Alm Nils Ersson altfiol.
Evert skrev flera smäktande ballader och serenader till Astri tidigt 20-tal. Till slut hade motståndet nötts ner och vigsel kunde hållas i Jakobs kyrka i Stockholm 1925. Den spektakulära festen efteråt hölls på Gyldene Freden och beskrivs i boken "Kom i min famn".
15. Vals i Valparaiso
3'10, Torgny Björk sång/gitarr, Tommy Koverhult flöjt, Bernt Rosengren flöjt, Christer Karlberg oktavgitarr, Torbjörn Hultcrantz bas, Leif Wennerström trummor.
16. Bibbi
2'36, Torgny Björk sång, Jerker Halldén flöjt (arr.), Einar Sveinbjörnsson fiol, Alm Nils Ersson altfiol, Christer Karlberg gitarr.
17. Änglamark
2'00, Emilia Björk sång, Olle Wettborg dragspel, Christer Karlberg gitarr.
18. Vals i Provence
3'25, Torgny Björk sång, Alm Nils Ersson altfiol, Ole Hjorth fiol.
❞I början av 1950-talet brukade farmor ta med mig till Skansen för att höra på Jussi Björling, samt ävenledes på operetter. Gröna Lund blev för mig förknippat med Evert Taube, som jag sett många gånger där på Stora scenen.
Trots att jag var tonårig var det inga problem att tycka mycket om den mer än sextioårige Taube, som framförallt förmedlade så mycket värme och hade en fläkt av äventyr över sin person. Varken Bill Haley eller Elvis blev min idol. Evert Taube, Charlie Parker, men inte minst Nat King Cole var mina gubbar.
När jag bytt saxofon mot gitarr och sång på folkhögskolan på Väddö blev det naturligt att försöka sig på Taube. Senare på Sopis (Socialhögskolan) var Cornelis och jag "förband" åt Fred Åkersström när han framträdde på studentkåren. Cornelis drog med mig till vispråmen Storken där Bosse Stenhammar hade klurat ut att vispubliken hade bättre sittfläsk än den gladjazzpublik han åstundade. Gösta "Skepparn" Cervin var enväldig sjungande "komframochsäj" och i behov av bundsförvanter i kampen om jobben mot framförallt Fred.
Eftersom jag kom med Cornelis utnämndes jag till den som var bäst på att sjunga Evert Taubes visor, vilket knappast skaffade mig goda vänner i den svenska visankdammen.
Taube har alltid stått på min repertoir, men när hans 100 år skulle firas hade YTF Grammofon AB gjort konkurs och några möjligheter för mig att göra annat än en dubbelkassett där första sidan utgjorde LP-utgåvan "12 visor av mäster Taube" (1971) gavs icke.
Att gå och bocka på skivbolag hade knappast varit lönt efter holmgångar med Stikkan Andersson och Ivan Nordström m fl, men nu kommer vissa inspelningar väl till pass. Dubbelkassetten fick stor betydelse för mig genom min kontakt med nyligen bortgångne Sven Geijer. Som inköpschef på ett s k rackbolag köpte han 1.000 exemplar på ett bräde ooch senare andra av mina produktioner.
I år är det fyrtio år sedan Skepparn 1965 bad mig vikariera som vissångare på krogen Den Gamla Tiden på Vasagatan i Stockholm och därmed påbörjades min resa med den svenska visan. Repertoirens bäriga stomme bestod av Evert Taubes visor, men efter någon timme började jag önska att folk skulle cirkulera så att man kunde börja om i den inte alltför digra låtlistan.
Taubes visor kommer att finnas med till döddagar även om äldrefobikerna gnölar om förnyelse. Både spelmän och jazzmusiker har delat kärleken till Taube, vilket jag tycker hörs! Tack för oss!
Torgny Björk
❞Evert hade tidigare på dagen mött sin svenske vän Gustav Palmcrantz och av honom fått i förvar en stor knippa nycklar till vännens villa Bella Vista i San Remo på den italienska blomsterrivieran (Ligurien). Palmcrantz hade erbjudit honom att bo där under en månad, gärna tillsammans med några vänner som ville dela härligheten med honom.
Ödet, ödet - tänkte den unge poeten när han plötsligt mötte den unga vackra skulptrisen och hennes akademikamrat Lilly Åkerholm på Café à la Rotonde denna vårdag i Paris. Han inbjöd de båda flickorna att följa med till Italien. De antog hans inbjudan, tog emot nyckelknippan och avreste till San Remo. Evert följde efter ett par dagar senare ...
Efter en månads vistelse i San Remo reste de tre konstnärsvännerna utmed Medelhavets kust till Spanien och tillbaka till Italien, där de bland annat besökte Rom och Florens. Och på trappan till domkyrkan i Florens förlovade sig Evert Taube med fröken Astri Bergman.
När denna händelse blev känd i Stockholm kallades hon emellertid skyndsamt hem av sin far. Hon for, utan ett ord till förklaring och utan möjlighet att skriftligen sätta sig i förbindelse med sin fästman som hon måste lämna.
Därmed började den första förälskelsens väntansår. De båda unga nyförlovade påtvingades en skilsmässa som skulle vara i fyra år."
I väntan på Astri så umgicks Taube flitigt med vänner på den nyrenoverade Den Gyldene Freden, krogen i Gamla Stan, Stockholm.
❞Sedan ett hundratal gäster, varav hälften damer, samlats i Gula och Blå Salarna en trappa upp, bildade tärnor och marskalkar häck vid röda mattan som räckte från själva krogdisken och ut igenom dörren åt Österlånggatan. Den samma mattan var med liljekonvaljer beströdd. Tärnorna voro klädda i ljusgrönt och guld och buro buketter av skära nejlikor.
Knappt hade de hunnit intaga sina platser, när tvenne fuchsar syntes i dörröppningen och brudparets vagn stannade mitt för ingången, där fyra kyrkomarskalkar togo emot. Löjtnant Hamilton kommenderade 'fanfar' och tvenne hornblåsare från skeppsgossekåren, vilka posterat på var sin sida om nedgången till källarvalven, blåste så att fönstren skallrade och hästarna reste sig på bakbenen.
Bruden uppenbarade sig som en ängel vilken tycktes från himmelska regioner hava nedsvävat på den med konvaljer beströdda mattan som var utbredd vid hennes fötter. Från den gyllene kronan på hennes ädelt formade huvud utflög en slöja vilken bäst kan liknas vid skimrande dimmor eller soldis ...
Ankarstock (Evert) var klädd i frack efter modet. På bröstet bar han sin argentinska hippologiska medalj, erövrad vid lassokastningen och inridningen av föl i Samborombon 1910. Han inträdde med överrocken kastad över axlarna, så som det brukas i spanska länderna, och med cylindern lyftad till hälsning ...
Kvartetten stämde upp och vid ett härligt ackompanjemang av fioler, lutor och trumpet tågade hela församlingen trappan utföre och ned till de dukade borden under det att bröllopsmarschen dånade under valven. Månget fyndigt tal blev hållet vid borden, vilka anbragts utmed murarna så att mitt på golvet var svängrum.
Desserten blev inburen av sex Fredens flickor i vita hättor med skära band och rynkade förkläden med rosetter, företrädda av hovmästarinnan Elsa Carlsson. Därvid släcktes ljusen i kandelabrarna och de svanor av is som uppburo desserten fingo göra tjänst som belysning, i det att de innantill voro försedda med små ljuslågor i olika färger. Ett fullkomligt sagoskimmer spreds i källarsalen av de mot iskristallerna sig brytande ljuslågorna ...
Under dans, sång, musik, förfriskningar och små nätta loppsexor fortfor gästabudet till frukosten dagen därpå, vilken man intog vid småbord i 'borgarsalen' åt Österlånggatan. Bröllopsparet lämnade festen klockan tolv på bröllopskvällen."